.

det började som en kul grej.
en flykt från vardan.
det var jag och mina vänner.
det skulle inte fortsätta.
men det gjorde det.
det blev till en vana.
ett behov.
ett beroende.





och nu är vi ute och promenerar varje kväll, sweet!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0