fan fan fan så känns det just nu.

Konstigt att man kan gå från att vara världens gladaste,
till att bli så... besviken?!
Här fixar man och verkligen försöker men vad får man tillbaka?

Jag ansträngde mig verkligen. Du vet att jag inte gillar att laga mat
men jag gjorde det, för dig. Jag handlade mat, dukade fint, fixade mig
så du skulle tycka att jag var fin, ja jag gjorde tillochmed efterrätt!

Men jag fick sitta ensam och äta.

Jag frågade dig, och du svarade ja. Jag frågade så att det inte
skulle bli såhär. Du kunde ha ringt. Du kunde ha sagt att du
skulle komma senare. Men nej. Istället för att hålla det du sa
åkte du till en jävla fiskeaffär med en kompis.

jag ska aldrig mer laga mat
ska aldrig mer anstänga mig

såhär arg och sur har jag nog aldrig vart på dig.
men det kommer inte hålla länge, även om jag vill
kunna vara sur på dig så går det inte.
du kryper upp tätt intill iallafall med ditt lekfulla
leende och dina busiga ögon.

såklart jag inte kan vara arg

men jag är besviken även om det inte syns.
jag känner mig sårad.






men jag älskar dig ändå.